Funderingar

Ja det är mycket i hjärnan nu och det är ju därför humöret åker ner åxå. Det framgick inte i tidigare inlägg men jag har en tid till BM imorgon så det är den jag väntar på nu, skulle jag inte haft den tiden så hade jag nog ringt fl men tänkte vänta till imorgon och då se vad hon säger om magmått och hur det känns. Är bara så frustrerad över att jag redan på inskrivningen tog upp min oro för fostervattnet med tanke på att tildan var torr som fnöske när hon föddes. Jag har sedan tagit upp detta ett par gånger under graviditeten och tog upp det på alvar på senaste träffen (19/1) Men jag får inget gehör för min oro, och det enda jag fick som svar var "vi kollar fostervattensnivån på alla som går över i vecka 41+3" och det blir alltså 2/2 som gäller för mig, det var som att stånga huvudet i en vägg att jag ville ha en koll tidigare.

Men om magmåttet imorgon HAR minskat så ska jag stå på mig så gott jag kan, skulle även vilja få en hinnsvepning för att se om det kan få ett slut på lidandet för mig :-( det var det som satte igång allt med Tildan.

Försöker att inte verkar så negativ å irriterad men eftersom jag ÄR det så är de ju svårt. hormonerna sprutar ut genom mina öron och samtidigt ska man bita ihop trots sömnbrist och tjat. Vill bara be om ursäkt ifall ni tyckte jag var för hård i mitt tidigare inlägg, ville inte vara så hård men var less less less.....


Jaja nu börjar ännu en kväll av att kämpa med att få tildisen att sova och sen ännu en natt som man itne vet hur de blir men SEN så är de äntligen dags för nytt BM-besök och imorgon har fredrik lovat att vara hemma nått med oss på kvällen å ta läggningen så då ska jag inte hjälpa till alls med den för nu har jag fått lägga henne själv 99% av kvällarna igen och det är jobbigt att springa upp å ner för trappen för jag får sånna fruktansvärda sammandragnignar av de så jag får itne luft.


Å sen på torsdag kväll så ska Tildan sova hos sin morfar :-D hon och momo Fi ska umgås å mysa å läsa böcker och kanske baka nått som de brukar :-) När vi var till morfar i söndags så BAD tildan om att få sova kvar, å när hon inte fick så grät hon stoooora tårar, så gärna ville hon stanna men helt utan nappar å blöjor så är det svårt att ordna.


just nu ligger matilda och hennes docka framför tv:n å kollar på "små einsteins" på playhouse disney det är avsnittet om Cellobebisen, "ja eee en ceeello, å jag vill hitta hem till maaammaaa" hörs om å om igen i mina öron.


Nä nog med förvirrat rablande.